Operation övertalning
2011-01-15 @ 16:22:43
God dag i stugan!
Ja, så har det näst intill omöjliga hänt.
Här sitter jag och bloggar...
För sex månader sedan började dottern sin övertalningskampanj.
Men mamma,- tänk va häftigt om du också hade en blogg, det är skitroligt.
Alltså vilken grej, det är rena hobbyn. Ja rent av lite terapi att ha en blogg osv...
Med tanke på att hon är terapilagad ( ja, jag föredrar att benämna det så)
så får jag väl ge henne lite rätt, men därifrån till att JAG skulle skriva blogg...
Till att börja med, vem fan är intresserad av vad jag skriver?
Jag kan ju inte ens hålla min närmsta släkt intresserad i min person. Så vem i
hel--te skulle vara intresserad?
Då dyker nästa argument upp:) Men mamma, du skriver i första hand för din egen
skull. Suck, jag upprepar Suck.
Nåja, igår ställde hon mig inför fullbordat faktum. Anropade mig på msn,
- Vad tycker du om designen på din blogg?
What??? I somras när hon bestämt sig för att jag behövde blogga så fixade hon helt enkelt en blogg
till mig. Och som sagt, igår fick väl tösen fnatt och skickade förslag på förslag till designen. Eftersom jag fortfarande ställde mig ganska sval till förslaget så kom nästa argument i dagen.
Du kan ju lägga ut bild och pris på allt du vill sälja, du har ju massor du vill bli av med nu när du
börjat ett nytt mindre prylfyllt liv. Och där, mina vänner, där vaknade det första lilla intresset, det måste medges om än motvilligt.
Sen kom nådastöten, :- Mamma, det är din blogg. Du skriver vad du vill i den.
Ja ta mig tusan, jag köper nog dom två sista argumenten rakt av.
Ja, så har det näst intill omöjliga hänt.
Här sitter jag och bloggar...
För sex månader sedan började dottern sin övertalningskampanj.
Men mamma,- tänk va häftigt om du också hade en blogg, det är skitroligt.
Alltså vilken grej, det är rena hobbyn. Ja rent av lite terapi att ha en blogg osv...
Med tanke på att hon är terapilagad ( ja, jag föredrar att benämna det så)
så får jag väl ge henne lite rätt, men därifrån till att JAG skulle skriva blogg...
Till att börja med, vem fan är intresserad av vad jag skriver?
Jag kan ju inte ens hålla min närmsta släkt intresserad i min person. Så vem i
hel--te skulle vara intresserad?
Då dyker nästa argument upp:) Men mamma, du skriver i första hand för din egen
skull. Suck, jag upprepar Suck.
Nåja, igår ställde hon mig inför fullbordat faktum. Anropade mig på msn,
- Vad tycker du om designen på din blogg?
What??? I somras när hon bestämt sig för att jag behövde blogga så fixade hon helt enkelt en blogg
till mig. Och som sagt, igår fick väl tösen fnatt och skickade förslag på förslag till designen. Eftersom jag fortfarande ställde mig ganska sval till förslaget så kom nästa argument i dagen.
Du kan ju lägga ut bild och pris på allt du vill sälja, du har ju massor du vill bli av med nu när du
börjat ett nytt mindre prylfyllt liv. Och där, mina vänner, där vaknade det första lilla intresset, det måste medges om än motvilligt.
Sen kom nådastöten, :- Mamma, det är din blogg. Du skriver vad du vill i den.
Ja ta mig tusan, jag köper nog dom två sista argumenten rakt av.