Rosatosa

Jag sitter här och kommer osökt att tänka på stress, lustigt egentligen att tänka på det när man är som mest avslappnad. Hur som helst, det är vidrigt att känna sig stressad. Och jag försöker hålla den ifrån mig i möjligaste mån, ivrigt påhejad av mina ungar. Nåja, ungar och ungar dom är ju vuxna nu även om det är lätt att se dom som små fortfarande. I alla fall, dom fullkomligt hatar när jag stressar upp mig. Så när dom är i närheten hjälper dom till att hålla mig någorlunda lugn.


Vad det gäller "julstressen" så har jag banne mig lyckats i alla fall till familjens och min egen stora lycka. Numera stressas det inte för fem öre inför julen. Förr var jag heltokig, inte nog med att julmaten skulle bestå av en fullständigt galen mängd mat. Den skulle dessutom vara hemlagad, nu menar jag inte sånt självklart som köttbullar. Nädå, här gjordes både rullefläsk, leverpastej, press och kalvsylta bara för att nämna några. Som om det inte var nog så köpte jag halv gris för att verkligen känna att det var gjort från början. Snacka om julstress, suck och stön. För att inte tala om alla julklapar som skulle inhandlas, och inte var jag så smart så jag började i god tid heller, nädå, sista minuten skulle det va. Mer spännande så, eller? Inte fan vet jag vad jag sysslade med. Sjukt var det hur som helst.


Numera är julhelgen en ren och skär fröjd, till och med gubben har vett att hålla långhelg. Och tack och lov  har ungarna "växt ifrån" det där med tvånget av julklappar.

Vill nån köpa en julklapp, varsågod gör det. Annars strunta i det, vi är precis lika nöjda och glada ändå och framför allt så har vi en lugn och skön helg.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()