Rosatosa

Nu har jag varit bloggare i två månader och läsarantalet ökar stadigt, vilket är oerhört roligt. Det hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat tänka mig. Ett av mina argument mot att börja blogga var just att ingen skulle vara intresserad av vad jag skriver. Men som vanligt har det visat sig att jag hade fel. Om jag nu skulle kosta på mig en önskan, så skulle det vara att även kommentarerna direkt i bloggen ökade. Sen jag började skriva så har jag läst ett antal bloggar, vissa följer jag via bloglovin och även kommentarerna till dom samma. Det blir liksom en annan helhet att även som läsare få ta del av vad andra har skrivit.

Jag har fått mycket kritik under den här tiden, både positiv och negativ. Vilket jag tackar särskilt för. Jag anser att kritik är ett jäkla bra sett att utvecklas vidare av. Nu blev det mycket jag i den här texten, och det hade min gamle svensklärare slagit ner på. Men å andra sidan så vidhåller jag att bloggen är min och jag skriver vad jag vill. Jag har aldrig utgett mig för att vara en välskrivande skribent, så ni får ta det som det är. Jag gör som alla andra, nämligen så gott jag kan.

Och oavsett kommentarer eller inte, skitkul är det hur som helst. Det känns som att jag kommit för att stanna.

                   

                                                              Alltid roar det någon.

Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()