Rosatosa

Min mormor var en väldigt bossig tant, och ibland menar min mor att jag är lik henne. Det känns naturligtvis inte särskilt bra. Särskilt inte då hon upplever mig som bossig vid tillfällen då jag i mina ögon inte har något annat val än att pusha på. Visst kanske jag kan vara bossig, men aldrig av elakhet. Det är snarare när jag ser att någonting ovillkorligen måste göras. Som att gå till doktorn när hjärtat ska kollas, pkvärdet ska tas eller för den delen att hemmet behöver städas.

Så långt det går så backar jag och låter henne bestämma själv, men idag var det dags igen. Det årliga läkarbesöket på vårdcentralen väntade. Eftersom detta är något som min mor helst vill slippa ifrån så försökte hon krångla sig ur det i sista sekund. Jag försökte säga henne att jag har förståelse för att det inte är så kul att gå till doktorn men att man måste göra det ändå.

Svaret blev att jag är precis som hennes mamma och att jag bara bossar och kör rundor med henne. Även om jag vet att det handlar om ett sätt att försöka komma undan obehaget så blir jag naturligtvis ändå ledsen och illa till mods av de där orden. Särskilt som jag vet hur hon blev behandlad av sin mor.

Jag är medveten om att jag tagit på mig ansvar för henne och det varken kan eller vill jag komma ifrån. Jag önskar dock att jag kunde hitta ett sätt att uppfylla det ansvaret utan att bli beskylld för att vara lik hennes ibland elaka mamma.

Vissa dagar är det tungt att vara människa.